Ja jag har blivit lite dålig på att uppdatera min blogg! ;)
Får väl bättra mig med det tror jag! :)
För lite merän 1år sen var jag igång först med praktik på
äldreboende och sen fick jag sommarjobb!
Jag gick läkemedelsutbildning samt jag klarade delegering
vilket jag aldrig trodde jag skulle klara!
Sen var jag även iväg på Fu som vi kallade de, träffade många
goa människor där och hade en fantastisk coach!!
Den tiden gick allt super bra, visst jag hade också mina dåliga
dagar men fler bra dagar än dåliga.
När jag slutade på Fu så började jag på folkhögskola där jag endast
var 1 vecka för jag tyckte inte det var något för mig.
Kunde ångra det beslutet några dagar efter men då var det så dags! ;)
Några veckor där efter kom jag tillbaka till Fu dock bara 2 veckor och fick en annan coach men min
gamla coach var ändå kvar och jag bad ändå henne om hjälp och pratade med henne!
Hade hela tiden inställningen att: Nu är det bara dessa 2 veckor jag kommer gå här, inte en dag
en timme eller minut längre, Endast 2 veckor!!
Men när sista dagen kom så grät jag som tusan, kände mig skit löjlig!
Ringer min pappa, ringer min kompis och försöker bli gladare, torka tårarna
för att det inte ska synas att jag varit ledsen!
Tänker att nu syns det inte att jag gråtit så jag går in igen, men shi den fick jag!!
Min gamla coach såg det direkt, säg vad hon inte märker eller ser! ;) Bara positiv egenskap! :)
November förra året blev jag sjukskriven som ni har läst i något av mina andra inlägg!
Jag var fruktansvärt arg pga sjukskrivningen för det var absolut inte dit jag ville komma!
Men idag tackar jag faktiskt gudarna att jag blev sjukskriven och får all den hjälp jag behöver/får!!
Sjukskrivningen har trots allt ge mig tid att blir bättre, hantera allt på ett annat sätt och framförallt får jag enormt mycket hjälp! :)
Jag är på god väg att komma tillbaka där jag en gång varit, dock med friskare och starkare tag!!
Jag kommer en dag stå med flaggan i topp och vara stoltare och starkare än någonsin för jag har klarat att gå igenom detta som är fruktansvärt jobbigt!!
Jag kommer en dag stå med flaggan i topp och vara stoltare och starkare än någonsin för jag har klarat att gå igenom detta som är fruktansvärt jobbigt!!
Där är många som hjälpt och stöttat mig den senaste tiden och det är jag enorm glad och tacksam för!!
Min fina fantastiska familj har funnits där hela vägen lång och finns där än idag!! ♥♥
Har även vänner som stöttat mig sen dag 1 och finns där än idag! ♥
Är även enorm glad och tacksam att just DU har funnits hela långa vägen, alla råd, allt jag kunnat berätta, all hjälp men framförallt du har lärt mig att tänka annorlunda och tro mer på mig själv!!
Jag har tackat dig säkert en miljon gånger (nu tog jag i ordentligt) och ibland vet jag inget annat ord än tack! ;)
Men du är faktiskt helt fantastisk!!!! ♥♥
Jag saknar våra telefonsamtal och när jag gick in till ditt kontor och vi pratade!
Många många gånger vill jag så gärna ringa dig men kan inte, du har nytt jobb! :)
(Undra om detta når fram till dig? Lär jag kanske märka? :P)
Blev ett långt inlägg!
Men kände för att skriva allt det! :)
Vi hörs senare!
Puss & Kram!!
